Mitt liv är mitt och ingen ska ta det ifrån mig. Vad jag har vill jag ge helt av fri vilja när mitt hjärta är redo och stunden inne. Ingen har någon rätt till mig. Ingen enda. Ingen känner min väg. Inte heller jag känner den men den blir synlig för mig medan jag vandrar.…

När du kommer tillbaka från semestern är din kropp inställd på något annat än att vara effektiv. Var uppmärksam och snäll mot dig själv. Vänta in, låt det ta tid att komma tillbaka. Kanske även hålla kvar någon bit av semestern som kändes extra gott i hjärtat.

Efter mycket aktivitet, dra sig tillbaka, andas, skåda inåt, vad behöver jag? Njuta av omgivningens förbluffande skönhet.

Här hemma stundar studentexamen. Här hittar jag så mycket likheter med våren. Förväntan och glädje som spritter i kroppen! Men också osäkerhet för framtiden, ett velande i känslolivet. Ena sekunden glädje över friheten att göra vad man vill, nästa sekund osäkerhet och kanske rädsla., kommer jag att klara det? Allt på en gång, huller om…

Den innehåller såväl glädje som sorg, hopp som besvikelse. Låt det vara som det är, låt den vara som den är,

”Att öva är att försöka, inte att lyckas. ” Det är hjälpsamt att tänka på när vi ska göra nya saker och det låser sig för oss. Bara fortsätt. Det blir lite lättare för varje gång…kanske kan jag orka prova igen…tillit, tålamod….

Vi lägger mörkret bakom oss, ovissheten…. Något börjar spira i oss. Först känns det knappt alls, kanske som en svag längtan, en förhoppning om vad framtiden kan bära med sig. Såsom det lilla fröet, som till slut sprängs och en liten gnutta grönt vågar visa sig. Vågar jag följa med i känslan i mig som…